söndag 21 oktober 2007

Ras 1 — Palmes mördare


Vad hände med de här lirarna egentligen? (Missa inte när de kickar igång kulturamafunken vid ungefär 02:50!)

4 kommentarer:

mats barrdunge sa...

Jo, vi upplöstes och återbildades för tillfällighetsspelningar, och jag (Mats Barrdunge) fortsatte mina kringelkrokelvägar intill dessa dagar, då jag kan låta så här, på; http://www.hardtogetrecords.com/mats/avslojanden.mp3 när någon bad mig improvisera fram några uppfattningar.

DJ Brusa högre lilla å sa...

Där ser man. Hatten av!

Johan Hedin sa...

Jag såg ett par spelningar på 80-talet och köpte skivan (finns bara en va?).

Lyssnar nu igen på den efter att också ha hittat detta you-tubeklipp och de är ju klart mycket bättre än jag minns. Det är ju riktigt bra och jag är klart förvånad över att detta klarade tidens tand.

mats barrdunge sa...

Man tackar och bugar!

Jo, vi gjorde bara en skiva - en maxi-EP med titeln "Nya nationalsånger" som kom ut på hösten 1987. Första spåret var "Palmes mördare".

De recensioner vi fick var genomgående negativa, och det upplevdes av mig som om vi fick ovett för i stort sett allt vi gjorde. Visst hade vi många hängivna fans, inte minst bland unga anarkister, men man blev faktiskt ganska förundrad över alla aggressiva reaktioner. Man var arg på vårt namn, för min stil, och för att vi överhuvudtaget fanns, så att man nog redan då förstod att vi skulle tystas ihjäl, då och för alltid. Häri låg det nog en stor portion avundsjuka, över att vi kommit upp med ett nytt koncept som fungerade på en rockscen, men som aldrig formulerades till en tydlig kritik utan mer till en förtäckt ilska. Har aldrig sett att vårt namn någonsin nämnts i samband med att man skrivit om svensk 1980-tals musik eller om den svenska rappens historia.

Tycker också att man nu tjugo år efteråt, ser att vi lyckades skapa en form av tidlös patina i det vi gjorde, även om det givetvis är mycket 80-tal i oss.

Låten "Palmes mördare" var en i raden av många låtar och dikter som skrevs i vrede över mordet på Olof Palme. När vi framförde detta i tv-programmet "Södra station" 1987 - med Bengt Ohlsson och Anja Hildén som programledare - så hade jag bestämt att vi skulle klä oss skitigt, vara orakade och tuffa i framförandet. När jag senare ser inslaget på tv, blev jag förskräckt över mig själv och min aggressiva framfart. Jag kommer t o m ihåg att jag snabbt tänkte "den där mannen är ju helt livsfarlig, något borde ju stoppa honom". Tänkte alltså jag själv, så därför borde jag kanske inte ha varit så förundrad över motståndet.

Men sista kapitlet i Ras 1:s historia var därmed inte skriven, utan vi gjorde även en tv-inspelning 1992, i det direktsända underhållningsprogrammet Barbarella live, där vi framförde "Freud hade fel", och som nu finns utlagd på YouTube.

God jul på er alla